Eva S. Lassus-Paavolainen: Grattis Calle!

GRATTIS till nyvalda partiordförande Carl Haglund! Några reflektioner så där morgonen efter partidagen: Vilka unika, spännande, stämningsfulla dagar i Karleby! Valet av ordförande förlöpte i en annan stil än flera föregående val, men säkert helt naturligt för det finns väl inget val, som är det andra lik. Motkandidaten Anna-Maja Henrikssons insats har varit beundransvärd - kan man få uppleva bättre kampanj än, när en vinnare framför ett stort, innerligt tack till sin medtävlare.

Vi var tolv personer, som skrev kommentarer i broschyren 'Carl Haglund - partidagen 2012', som delades ut till alla delegater. Vill upprepa min text: "Carl Haglund har redan visat ett stort intresse och engagemang för vår lokalavdelning, vilket ger en klar bild av att han blir en ypperlig partiordförande som håller kontinuerlig kontakt och gärna kommer på besök!"

Stig Kankkonen: Calle vald med rösterna 144-106

Folkrörelsen Svenska folkpartiets nya ordförande heter Carl "Calle" Haglund. Han fick 144 röster och Anna-Maja Henriksson 106. Personligen hälsar jag valresultatet med glädje och reaktionerna i plenisalen visade att jag inte är den enda. Vi är många här och vi är många, många ute i Svenskfinland och hela landet som är glada. Lycka till Calle. Vi ser fram emot en nytändning för partiet och ett kommunalvalsresultat som heter duga

Spänningen och stämningen på topp/Hanna B

Två minuter kvar till ordförandevalet. Salen är smockfull med delegater, åhörare, tv-kameror och annan press. Må bäste man eller kvinna vinna.

Charlotta Asplund: motionbehandlingen över för denna gång

Då jag kommer hem från partidagen ska jag bli medlem i Pohjola-Norden, jag ska bli en lika sann nordist som Brit Stenman, som jag fått träffa på min första partidag här i Kokkola.

Vi har det ganska förspänt i Svenskfinland som har en granne som Sverige som ofta ligger några steg före oss i frågor som också vi tycker är viktiga. Som t.ex. lagen om "grupptalan" som vi just godkände och ändrade partistyrelsens förslag från att bara utreda hur grupptalan fungerar i de övriga nordiska länderna till att verka för en utvidgning av lagen för grupptalan enligt nordisk modell. Det är tacksamt att kopiera goda idéer.

Ifall detta blir mitt sista partidagsinlägg vill jag avsluta med att i detta forum tacka och bocka för trevliga partidagar. Jag har lärt mig mycket och hoppas att jag får chansen att uppleva detta på nytt. Då vet jag att det är "att-satserna" som är viktiga då det gäller motionerna, att diskutera så mycket allmänt om vad motionärerna skrivit ger inte konkreta resultat.

Det enda jag är lite besviken över är att jag hade önskat se ett radikalare beslutsförslag då det gäller statens ägarprinciper i statligt ägda bolag. Motionen gällde tydligt och klart just exemplet på Stora Ensos planer på en ny fabrik i provinsen Guangxi i Södra Kina och jag hade gärna sett att SFP verkat för att staten inte stöder en etablering av den planerade fabriken pga. bolagets brott mot mänskliga rättigheter (och miljöbrott).

Men vem vet, jag kanske har skäl att personligen lämna in en dylik motion i framtiden. Då gäller det att fokusera på ATT...

Eva S. Lassus-Paavolainen: Motion 29 - Slopa sommartid

Motion 29 - Slopa sommartid. Den gick igenom genom omröstning med en c. 60 %:s övervikt av rösterna med motivering - att SFP i Europaparlamentet arbetar för att EU-länderna frångår sommartiden. Initsiativet och Motionen var inlämnad av vår lokalavdelning SFP i Munksnejden.

Eva S. Lassus-Paavolainen: Motion 4 - Guggenheim

Motion 4: Guggenheim - en gemensam strategiplan. Beslutet blev: - att SFP:s Helsingforskrets fortsätter den konst- och kulturpolitiska diskussionen med målsättning att göra en strategiplan, där man framställer olika möjligheter till regionala samarbetsformer.

Mitt ändringsförslag understöddes och det blev omröstning, men gick inte igenom: - att fortsätta den konst- och kulturpolitiska diskussionen med målsättning att göra en strategiplan, där man framställer olika möjligheter till regionala samarbetsformer med Guggenheimmuseet.

Charlotta Asplund: Nya idéer för Kvarkentrafiken

Partidagen godkände för några sekunder sedan motion 28: En hållbar lösning för Kvarkentrafiken utan diskussion. Jag stöder motionen helhjärtat men saknade det innovativa greppet i utskottsarbetet där delegaterna knappt ville diskutera det som motionären egentligen efterlyste: en kompletterande hamn på Replotlandet som skulle förkorta sjövägen till Holmsund avsevärt och knyta ihop det gemensamma världsnaturarvet som idag nästan gör det omöjligt för turister att besöka på en gång.

Jag hoppas att alla nya och gamla aktörer som kommer att jobba med Kvarkentrafiken i framtiden kommer med fler innovativa lösningar än att bara lakoniskt stöda den Kvarkentrafik där den råkar gå just idag.

Tiina Kujala: Lika rätt för alla

Det är dags att ge de i grundlagens 6 § beskrivna lika rättigheterna skrivs in i äktenskapslagen. Alla ska ha rätt att gifta sig. Borgerlig vigsel ska vara ett alternativ för alla som väljer det. Kyrkan kan sedan ha en egen linje.

Tiina Kujala: far och morföräldrar och barn

Far- och morföräldrar är viktiga för barnen. men föräldrarna ska ha berslutanderätt och vi måste lita på, att den förälder, som får/har vådnaden om barnet tänker på barnets bästa. En lösning kunde vara att far- och morföräldrarna ses som en del av familjen.

Stig Kankkonen: Vad avses med sekulär stat?

Det förefaller höra till att arga unga män och kvinnor försöker komma på något som ger anledning till kritik av något i det så kallade etablissemanget. Så har det varit och så kommer det förmodligen att vara ”till världens ände”. Och bra så.

På partidagen här i Karleby är ett sådant kritiktema kravet på att göra staten sekulär. Som jag ser det slår man här frejdigt in vidöppna dörrar.  I Finland har vi ingen statsreligion och staten är neutral i förhållande till vad medborgarna tror eller inte tror. Det är fritt fram för var och en att göra som man vill. Att utöva en religion eller att låta bli.

Mitt intryck är att man blandat ihop begreppen ”sekulär stat” och ”sekulärt samhälle”. USA är ett mycket bra exempel på skillnaden. USA uppstod i tiden uttryckligen av individer som krävde att staten ska vara sekulär och inte blanda sig i deras religionsutövning. Men det amerikanska samhället var från första början och är fortfarande ett samhälle där religion spelar en mycket central roll. Också i politiken, men inte i statens agerande.

Jag hoppas verkligen att ingen i vår frisinnade folkrörelse ska komma på den befängda tanken att kräva att det finländska samhället ska bli sekulärt. Staten är det som sagt redan. Att det sedan finns kulturella och andra traditioner som har anknytning till kyrkan bygger på det faktum att kyrka varit och är en folkkyrka. Jag hoppas verkligen att ingen i vår frisinnade folkrörelse kommer på den befängda tanken att kräva att historien ska skrivas om.

Eva S. Lassus-Paavolainen: kyrka och stat hör ihop

Håller inte med Hanna B:s inlägg kl. 14:55! Kyrkan hör till staten och understöder att så skall förbli! Ser fram emot motionsbehanlingen i morgon där SU:s motion gås igenom. Hoppas, att beredningsutskottet kommer med ett bra förslag - framför annars ett ändringsförslag mot motionärernas yrkande.

Joachim Hesthammer om genusperspektiv

Hur kommer det sig att vi fortfarande, nästan instinktivt, börjar leta efter en kvinna när våra kläder behöver lagas eller ropar på mannen som står närmast till hands när möblerna från IKEA ska byggas ihop? De kvinnor jag känner ÄLSKAR att bygga ihop IKEA möbler!

I år är jag delegat för kvinnoförbundet.

De flesta ser säkert en man som är på en kvinnoförbundsplats medan jag skulle önska att det betraktades som om att jag är en person som är med och arbetar för det kvinnoförbundet står för. Och vi gubbar kunde bli mera intresserade av detta arbete. 

Jag tycker det är modernt och vågat gjort av kvinnoförbundet att inkludera en manlig kollega på det sätt de gjort. Inkludera är ett ord som vi alla kunde ta till oss och fundera över vad den pragmatiska betydelsen borde vara när vi talar om att vara ett inkluderande parti. Ord borde leda till handling.

Att ha ett genusperspektiv innebär att man synliggör könsförhållandena mellan människor och att man försöker skaka av sig sina gamla fördomar och se saker med nya ögon för att uppnå ett mer jämställt klimat på arbetsplatsen, i hemmet eller i en text som den här. Kort sagt, man ser på saken ur flera olika synvinklar innan man fattar ett beslut, agerar eller bildar sig en uppfattning.

Kort sagt mina damer och herrar, antingen är ni en del av problemet eller så är ni en del av lösningen.

Inlägg i politiska debatten på sfp:s partidag juni 2012.

Kyrka och stat hör inte ihop /Hanna B

SU:s motion om att staten ska vara sekulär är öppningen till en viktig diskussion.

Svensk Ungdom anser att Svenska folkpartiet ska arbeta för:

att Finland blir en sekulär stat
att religiösa samfund ska behandlas lika
att den nuvarande lagstiftningen gällande religiösa samfund ska revideras och att Kyrkolagen ska ersättas
med en Lag om religiösa samfund
att inga trossamfund ska erhålla finansiering av staten via samfundsskatten
att det offentliga ska ha huvudansvar för all samhällsviktig verksamhet
att den nuvarande livsåskådnings- och religionsundervisningen ska ersättas med en gemensam icke-konfessionell undervisning

Jag håller helt med./Hanna

http://sfp.fi/Site/Widget/Editor/100/files/Partidagen2012/Motioner%2018-25.pdf

Go Joachim & Anna! /Hanna B

Visst är det väl så, att alla partidagsdelegater vill vara en del av lösningen, inte problemet?
Jämställdhet är väl en rättvisefråga för alla. Och jämställdhet är, som tusen gånger sagt,  har INTE med jämLIKhet att göra!

 Debatten berör alltså genusfrågor just nu. GO Anna Jungner och Joachim Hesthammer!

Spänning i luften / Janette "Nette" Englund

Tänkte faktiskt att det skulle vara "piece of cake" att komma med ett blogginlägg från partidagen. Sanningen är dock den att det är en så innehållsrik partidag att det är svårt att koncentrera sig på skrivandet. Att delta i årets partidag ger verklig inspiration att fortsätta med det politiska arbetet och jobba för att vi skall göra ett gott kommunalval i höst. Saldot av detta veckoslut kommer helt säkert att märkas under det kommande året. Låt den nya nyckelpigan (och också den kommande ordföranden)leda oss till framgång!

Eva S. Lassus-Paavolainen: debatten fortsätter. .

Den allmän politiska debatten fortsätter - nu organisationsfrågor efteråt sociala och jämnställdhets frågor, ekonomin, kommunreformen och språkpolitik. Har personligen bett om ordet angående kommunreformen (KSSR) - lite om anställda inom kommunerna och förtroendevaldas roll när reformen rullar vidare över våra regioner.

Effektivering av utbildning på 3:je stadiet/ Barbro Schauman

En effektivering av utbildningen på tredje stadiet är av nöden! Årskullarna minskar och resurserna för utbildning skärs ner. Samhället behöver snabbare få ut magistrarna på arbetsmarknaden. Därför binds nu en betydande del av universitetens statliga finansiering till högtpresterande studenter.

/--/ En förbättrad utbildning av universitetens lärare är en av åtgärderna.

Det finns inga lagstadgade krav på pedagogisk kunskap hos lärarna på våra universitet /--/. Ändå visar forskningen att OM man inte har den grundläggande vokabulären så kan man inte heller föra en pedagogisk diskussion. Åbo akademi har beslutat att i fortsättningen kräva 5sp pedagogik av alla lärare som nyanställs vid ÅA.

/--/ Därför är Helsingfors universitet lämpat som modell för en normerande struktur för utbildningen i universitetspedagogik. Sen ska naturligtvis pedagogiska fakulteten och de andra lokala universiteten sköta om utbildningen.

25 sp är en lämplig målnivå för ordinarie universitetslärare som därefter ska ha goda möjligheter till pedagogisk fortbildning. Pedagogiskt bevandrade lärare har förutsättningar att på rätt sätt hjälpa framtidens förmågor till goda studieprestationer! /--/

Vaddå resolution? /Hanna B

Före de moderna mediernas introduktion hade resolutionerna en viktig roll som ett led i pressrelationerna. Resolutionen var då ett dokument, där partidagen samlade sina åsikter och berättade dem för andra.

Idag sitter tio journalister i salen med sina datorer och skriver, lyssnar, formar budskap. Informationen sprider sig i realtid, och man frågar sig varför resolutionen behövs.

Resolutionsutskottet kommer detta år att ha en uppgift i att kort och koncist sammanfatta de 3-5 viktigaste politiska frågorna som diskuterats på partidagen och distribuera punkterna så att de ger maximal synlighet. Vi är ett aktivt parti och det ska synas i vår stil, även när det gäller uttryckssätt och språk. Vi ska uttala oss konkret och rakt, utan tomma tillägg och babbel. Lycka till!

Vem vet hur utbildningen ska organiseras?

Utbildningsfrågor debatteras, och det kommer många bra inlägg. Elin Blomqvist och Matias Kallio touchar ett ämne som jag förundrat mig över länge.

Vem skall man lyssna på i studerandefrågor? Vet politikerna bäst hur utbildningen ska organiseras, eller borde man fråga  studerandenas intresseorganisationer om hur utbildningen borde organiseras? Hur kan vi tro att vi blir tillfrågade i t.ex. språkfrågor, om vi inte vet vad vi tycker?

Som Matias uttrycker saken, om inte Sfp får ett utbildningspolitiskt program till stånd, har LSK ett utmärkt sådant man kan låna.

http://liberal.fi/sv/politiskt_program_20/

-NM

Eva S. Lassus-Paavolainen: utfrågning

En utfrågning av partiordförandekandidaterna av riksdagsledamot Mikaela Nylander och statssekreterare Marcus Rantala pågår. Verkligen skoj blandat med mera allvarliga frågor och svaren är mycket intressanta, för det finns en viss skillnad mellan kandidaternas åsikter. Kommunreformen - hur många kommuner behöver egentligen finnas i Finland? Hur kan servicen i framtiden räddas - varför behövs reformen? Starka regioner utgör helheten. Vi skall föra en djuplodad debatt - 80 % av kommunerna vill på något sätt se om sin nuvararnde situation.

Ordf. debatt: Ekonomins tre huvudteman?/Hanna B

Nämn tre huvudteman för Sfp:s ekonomipolitik  med dig som ordförande:

Calle
- vi ska uppmuntra människor att arbeta, och hjälpa människor orka arbeta
- uppmuntra till företagsamhet
- rättvist samhälle via skattepolitik

Anna-Maja
- det ska löna sig att jobba
- vi ska satsa på företagsamhet
- det ska vara tillåtet att lyckas och misslyckas
- rättvis beskattning

//Hanna

Ordförandedebatt/ Hanna B

Debattledarna Mikaela Nylander (riksdagsgruppens ordförande) och Marcus Rantala (statssekreterare) har inlett frågorna till Anna-Maja och Calle. Givetvis började man med de viktigaste frågorna, tex. vilka de bästa minnena Calle och Anne-Maja har av... Mikaela och Marcus. Drog hjärtligt med skratt och applåder. Nu till saken.

Kampen hårdnar/HannaB

Lunchen är förbi och pd-luncher är ofta spännande. Denna gång visade det sig att kampanjerna inför ordförandevalet inte alls är förbi - ännu förs det spel i kulisserna.

Bästa stödtrupper, ha is i hatten. Som Sfp i Åbolands ordförande Sandra Bergqvist sade på morgonens delegatmöte: Man talar gott om sin egen kandidat. Inget annat.

Charlotta Asplund: det gröna guldet och Vasa energikluster

Anna-Maja pratade i sitt brandtal om några för henne viktiga profilfrågor. En av dem var den gröna teknologin och miljön. Hon nämnde energiklustret som finns i Vasa och som utgör ett viktigt innovationscenter. Bra med lite Vasa-reklam! Hon nämnde också det gröna guldet och jag drog genast paralleller till motionen om Stora Ensos handlande i Kina som ska behandlas under partidagen. En hållbar och ansvarsfull miljö och energipolitik är raka motsatsen till det som det finländska skogsbolaget i praktiken gör. Trenden i Finland är att man stänger massafabriker i Finland och outsourcar verksamheten till låglöneländer och till platser där man kan odla snabbväxande eukalyptusträd som utarmar ekosystem istället för att vänta på att våra egna tallar ska bli till kvalitetsvirke.

Nu ska vi ta lunch!

Eva S. Lassus-Paavolainen: partiordförandekandidaterna

Partiordförandekandidat Anna-Maja Henriksson fortsätter med sin presentation - spännande att se vad hennes stödgrupp hittar på efter hennes tal.:), för här finns en viss vibration i luften som inte riktigt går att beskrivas med ord utan måste upplevas.

Sänk tröskeln för politiskt deltagande/Hanna B

Man vet att aktivismen ändrar form. Aktivism sker enligt forskning mer sällan på barrikaderna och oftare i sociala media, och genom bojkotter av produkter. Aktivismen dör alltså inte ut, utan omformas, som samhället i övrigt. Helt naturligt.

Calle Haglund poängterade nyss att tröskeln för politiskt deltagande måste sänkas och att nya former för deltagande blir viktigare, med nya kanaler.

För att kunna använda en kommunikationsform som tex. sociala medier, måste man även använda den själv. Här har många beslutsfattare och även tjänstemän en hel ny arena att lära sig. Och den är inte lätt.

//Hanna B

Eva S. Lassus-Paavolainen: partiordförandekandidaterna

Partiordförandekandidat Carl Haglund inledde sin prsentationsrunda - fint Calle! Nordiska välfärdssamhället - starka svenska lösningar skall bevaras m.m. . Vi är säkert många delegater som understöder dig helhjärtat. Nu gäller det att snart hitta svarta, plast glasögon i min väska - SU har planerat en stor överraskning. En del delegater kommer att stiga upp och ta på sig dem efter när Calle har avslutat sitt tal.

Hanna Backman: Debatt om omöjlig uppgift

Har kommunerna och staten en omöjlig uppgift?

Medborgarna bli äldre och färre, vårdbehovet ökar och uppgifterna som myndigheterna/kommunerna ska sköta blir allt fler. Ekonomin stramas åt. Populismen florerar och kommer med enkla lösningar på svåra problem. Samtidigt ska vi jobba för de svagare i samhället.

Hur? Kanske vi får några svar under politiska diskussionerna idag./Hanna

Charlotta Asplund: Sillsallad och Fazers Blå

(Den här texten skrev jag igår, men först nu har jag fått hjälp med att få ut den på nätet här i Kokkola!)

Bussen anländer kl. 17.15 till hotellet och jag och min rumskompis tar en snabb paus i rummet efter att ha fyllt i ”passansökan” i receptionen där vi bara får svar på finska på våra frågor. Vi har nog minsann att jobba med, bästa sfp:are, om vi vill behålla och förbättra den svenska servicen i vårt Svenskfinland!

Det tar en stund innan vi hittar stadshuset (var det SÅ nära sist och slutligen?!) – vi missar Calles introduktionstal och jag pluggar i strömkabeln i min stenplatta just då Michael Luther från min kommun tar till ordet. Han tycker att Kasnäsprogrammet är en sillsallad. Den viktigaste frågan för honom är statens ansvar vid delegering av arbetsuppgifter som inte ges (tilläcklig) finansiering. Hur ska vi klara frågan om det växande behovet av arbetskraft? I denna önskelista som Kasnäspunkterna utgör ges inga svar. Var finns medvetenheten om att välfärdssamhället är i kris, frågar han sig. 

Men det säger jag, här i stadshuset, denna försommarkväll, är välfärdssamhällets kris långt borta. Här börjar vi känna doften av plockmat och i fickorna har vi Anna-Majas och Calles reklamgodis (A-M bjuder på Fazers Blå! Hurra!). ”Allt gott åt alla och intet ont åt nån”, säger Michael. Det är vackert så.

För övrigt är de allmänna synpunkterna på programmet ganska eniga. Det ska gallras bland punkterna, de ska bli vassare och mer praktiska och så är det en god idé med lokala underpunkter under specifika rubriker. Själv hoppas jag att man t.ex. kommer ihåg fiskenäringen under punkt 41 där det står att kommunerna skapar goda förutsättningar för primärnäringarna. Men det är inte mycket kommunerna kan göra åt EU-regler som låter säl och skarv få högre status än fiskenäringen om vi inte lägger in en punkt om ökad civil olydnad förstås.


Efter avslutat seminarium och salladsbuffé gick vi mot nattklubben "Calle" och stötte på Jutta Urpilainen på vägen. (Det känns konstigt då man möter kända personer och är på vippen att säga "hej", men så ler man bara istället.). Då bardebatten blev för livlig och nävar började slås i bordet sökte vi oss tillbaka till hotellet, men det var svårt att få sömn eftersom rummet låg precis ovanför"socis"-nattklubben. Frågade efter öronproppar men fick huvudskakningar till svar. Frågade efter "earplugs" och fick mera huvudskakningar till svar. Då jag suckande begär "korvatulpat" får jag två paket i handen direkt. Hyvää yötä, Kokkola! Vi jobbar vidare med den praktiska Karlebysvenskan imorgon. Än har vi mycket kvar att ge.

Eva S. Lassus-Paavolainen: Allmän poltisk debatt

Partiordförande Stefan Wallin öppnade just partidagen med en positiv, genomtänkt överblick - tack, Steffi! Den allmän politiska debatten har inletts med riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylander - arbete för de mest utsatta grupperna får inte stanna av - kommunreformen - starka kommuner är det mest demokratika sättet att producera service på ett demokratikt sätt för invånare. . .

Hanna Backman: Sfp:s partidag Dag 1

;Kokkolas stadshus är fullt. 251 röstberättigade delegater.

Politiska debatten inleds nu av Riksdagsgruppens ordf. Mikaela Nylander. Följs av ordförandekandidaterna Carl Haglund och Anna-Maja Henriksson.

Hanna Backman: Valprogrammet blir nog bra

Sfp träffades kring sitt kommunalvalsprogram igår kväll. 44 punkter, fler ideologiska och många även ganska kokreta, samlas i programmet. Det är inte färdigt ännu, men processen har varit fin. Vi lär oss: Ju tidigare man involverar människorna/medlemmarna i processen, desto lättare blir avslutningen.

 Det ska filas lite ännu, men kommunerna kommer att ha ett bra program att välja ur när kommunalvalet närmar sig i höst./Hanna


ps. för övrigt är jag kommunalt anställd - kommunikatör för Kimitoöns kommun

Eva S. Lassus-Paavolainen: Delegatmöte 2 - personval

Just precis börjar det andra delegatmötet för Helsingfors-kretsen. Diskussion om personval för ordförande posten och andra förtroendeuppdrag blir antagligen den hetaste frågan i dag morgon så där fem före den själva partidagen öppnas offentligt kl. 9.30. Hoppas, att sakliga argument om de nominerade kandidaterna till olika poster får komma fram.

Eva S. Lassus-Paavolainen: Svenska Seniorer - förbundsstatus

Proposition 1 - om ändring av stadgarna så att Svenska Seniorer i Finland r.f. får förbundsstatus. Partidagen 2011 godkände ändringen med enkel majoritet varmed ärendet tas upp på nytt under denna partidag för slutgiltigt godkännande.

Svenska Seniorernas mångåriga ordförande Gunvor Brettschneider tillsammans med de andra styrelsemedlemmarna har ivrigt och målmedvetet samt på ett föredömligt sätt fört detta ärende vidare, fastän det många gånger har kännts svårt. Ett bra bevis på att det lönar sig att gång på gång lyfta fram ärenden som man tror på. I ock med denna ändring kommer frågor gällande den äldre befolkningen att få en mera framträdande roll genom personer som representerar förbundet inom partiets beslutande organ.

Har personligen alltid ansett att namnet på föreningen inte känns riktigt rätt, vilket förhoppningsvis endast är min subjektiva åsikt. Ordet 'Seniorer' borde bytas ut mot t.ex. 'De äldre.' Namnet på det blivande förbundet är ju en liten detalj, som inte skall sätta hinder för ett engagemang. De äldres rättigheter är en stor, politisk fråga både i dag och i morgon!

Eva S. Lassus-Paavolainen

Stig Kankkonen: Självklart är inte längre självklart

Avgående partiordförande Stefan ”Steffi” Wallin intervjuades i går (7.6) i Obs en hel halvtimme. Av de många intressanta och tänkvärda saker som avhandlades vill jag lyfta fram en: Dragsvik. Eller rättare sagt en av Wallins reflektioner kring varför hela ärendet exploderade. Om uttrycket tillåts i detta militära sammanhang.

Wallin konstaterade att en av orsakerna till informationsmissen och det påföljande rabaldret var att saker som tidigare varit självklara inte längre är det. I detta sammanhang alltså sådant som har med landets två nationalspråk att göra. 

Och så är det.

Den nya situationen gör att vi på finlandssvenskt håll i dag tvingas förklara sådant som vi tycker att inte ens behöver förklaras. Som till exempel att det som grundlagen och andra lagar säger om att landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov ska tillgodoses enligt lika grunder måste omsättas i praktiska beslut.

Det är viktigt att vi inser förändringen och att vi förmår göra rätta analyser och dra rätta slutsatser. Här ska vi inte följa den ryske överbefälhavaren Nikolaj Makarovs exempel och bygga våra resonemang och våra strategier på ”lösan sand”.

Frågan hur vi ska handskas med de nya utmaningarna är säkert en av de mest omdiskuterade frågorna då sfp samlas i Karleby. Om inte officiellt från talarstolen och i plenisalen så åtminstone i korridor- och kaffekoppsdiskussionerna.

Själv tror jag att det inte längre räcker med att gång efter annan hänvisa till lagen och påminna våra mindre goda vänner om vad den säger. Det vet de redan. Utmaningen är att få alla att förstå varför den säger vad den säger. Om det finlandssvenska är något som syns och hörs endast i språkdiskussioner förblir det något främmande och exotiskt och därmed något som inte är en självklar del av den finländska verkligheten. Självklart är att det som för oss är självklart inte är självklart för dem som inte delar eller ens känner till vår verklighet.

Vår uppgift är att göra det självklara självklart och den stora utmaningen är att göra det vist i den verklighet som råder i olika delar av Svenskfinland. Och att göra det tillsammans med de många vänner vi har bland de tvåspråkiga och bland dem som har finska som sitt modersmål. 

Charlotta Asplund: Tänkvärt citat

Så har jag då för första gången varit på ett delegatmöte! (För de österbottniska delegaterna på Vasklot i Vasa.)

Jag var mest imponerad över vilken pondus vår duktiga kretsordförande Carola Lithén har. Hon är verkligen en stor förebild för små minoriteter! Tänk att hålla ordning på ett så stort gäng, det behövs nog lika mycket pedagogisk som politisk kunskap för att lyckas. (Detsamma gäller för blivande partiordförande).

Själv kände jag mig såklart vilsen bland alla paragrafer och hann nog bli lite irriterad över att så många ville beklaga sig över stadgeändringar medan motionsgenomgången löpte utan så värst många kommentarer. (Jösses, vilket sexigt parti Sfp är i år! Men som tur var fanns det också fiffiga mänskor som motionerat om Kvarkentrafik och ägarstyrning i internationella bolag som för mig kändes viktigast).

Den bästa kommentaren kom från riksdagsledamot Mats Nylund som sa: "Man måste alltid ge mer till de som har mindre!" (Det tankesättet borde ju verkligen vara inrotat i varje sfp:are). 

Imorgon på eftermiddagen står jag utanför Saluhallen i Vasa och väntar på Kokkola-bussen. Jag ser fram emot resan.

Eva S. Lassus-Paavolainen: Motion 4 - Guggenheim. . .

Motion 4: Guggenheim - en gemensam strategiplan. Vi tre, som har undertecknat motionen, har gjort det i egna namn och inte i lokalavdelningens regi. Vi utgår ifrån att det blir ett positivt beslut om att bygga Guggenheim konstmuseum.

Motionen går i stort sett ut på att föreslå för partistyrelsen - att sammanställa till alla SFP:s förtroendevalda inom kultursektorn en strategiplan, där man framställer olika möjligheter till regionala samarbetsformer med Guggenheimmuseet.

En stor eloge till partistyrelsens svar och beslutsförslag! Alldeles utmärkt att man bl.a. har tagit fram och påminnt om att under föregående regeringsperiod, när SFP hade kulturministerposten på kulturministeriet kunde kulturbudgeten höjas med över 30 %.Undertecknad har för avsikt att under motionsbehandlingen komma med ändringsförslag, ifall inte Beredningsutskott 1 först kommer med ett förslag som understöder helt motionärernas förslag. Sedan blir det intressant att följa med, om delegaterna är intresserade att rösta för ett liknande ändringsförslag.

Liknande exempel av tågordning vid behandlingen av motioner gör att besluten förankras på ett demokratiskt sätt under partidagen.

Spänningen stiger så där två dagar före. . .

Eva S. Lassus-Paavolainen

Eva S. Lassus-Paavolainen: Talturer - 2 min

Det första delegatmötet inom Helsingfors kretsen hölls i går kväll med partidagshandlingarna på agendan. En mycket god och positiv stämning samt stort samförstånd rådde. Antalet delegater är 23 - precis det antal, som kretsen är berättigad att fylla. Liknande tendens har funnits under många år, vilket tyder på att alla 11 lokalavdelningar har utsett sina representanter.

Vi fick ta del av en stor ändring från första förslaget i handlingarna, att talturerna i den allmän politiska debatten kommer att begränsas från 3 min till 2 min. Anser personligen att detta beskär deltagandet och den värdefulla debatten sätts lite på undantag. Finns det inte tillräckligt med tid vid en taltur, så kan det bli ganska svårt att få framfört ett budskap med några korta meningar. Vissa ärenden behöver belysas från många olika synvinklar, för att det skall bli riktigt klargjort för åhörare.

Håller helt med att personvalen kommer säkert att ta en längre tid än vanligt, men varför på bekostnad av en viktig del av deltagardemokratin? Tidpunkten för festsupén kunde man ha rubbat på, för vi kommer antagligen ändå inte att avsluta dagen så fort under nattens timmar.

Eva S. Lassus-Paavolainen

Stig Kankkonen: Landsdelstänkandet passar inte i ordförandevalet

Då det gäller överväganden och beslut som uttryckligen gäller landets, Svenskfinlands, alla finlandssvenskars och alla tvåspråkigas verklighet och framtid är landsdelstänkandet sällan fruktbart. Då tycker jag att andra argument bör vara avgörande för besluten. Avgörande bör vara vilket beslut som är bäst för helheten.

Det förestående valet av ordförande för Svenska folkpartiet är åtminstone för mig en sådan fråga och därför passar landsdelstänkandet inte i det sammanhanget. Vi väljer inte en ordförande för Österbotten, för Åboland, för Nyland eller för huvudstadsregionen/metropolregionen. Vi väljer en ordförande för Svenska folkpartiet. För oss alla som är med i den folkrörelsen.

Men vi väljer mer än så. Vi väljer en ordförande som också har som uppgift att vara med och aktivt leda partiet så att det gagnar hela landet och alla finländare oberoende av om de talar finska, svenska, samiska eller något annat språk

I dag är vi i allt högre grad medvetna om att vi inte ensamma framgångsrikt kan försvara och driva våra finlandssvenska intressen. Därför är det inte egalt hur man utanför sfp ser på en nya ordföranden. Det är helt enkelt vist att beakta också detta eftersom det har betydelse för hur partiets roll utvecklas. . Förhoppningsvis är ordföranden dessutom också kapabel att ge partiet en allt större roll i nordiska och europeiska sammanhang.

Visst. Att hitta en (1) ordförande som kan axla allt detta är omöjligt. Därför gäller det att kombinera ett välfungerande team av ordföranden och de tre viceordförandena. Plus en kunnig och aktiv partiledning rent allmänt. I de sammanhangen blir landskapstänkandet, genusaspekten, åldersaspekten plus en hel del andra aspekter aktuella och relevanta.

Stig Kankkonen

Eva S. Lassus-Paavolainen: Partidagshandlingar - motioner

Partidagshandlingar kan ses under sfp.fi - partidagssidorna, vilket är en stor förbättring inför årets partidag. Det gäller för oss delagater att välja i vilket beredningsutskott vi vill delta - verkligen svårt för alla 41 motioner och de tre propositionerna är mycket intressanta.

Efter den första genomläsningen stod det klart att mitt val blev Beredningsutskott 5 (motioner 32-36). 32) Tackla metropoliseringens avigsidor. 33) Ungdomsfullmäktige ett lagstadgat förtroendeorgan. 34) Om kommundelsförvaltningen. 35) Kommunsammanslagningar leder till demokratunderskott. 36) Utskott som behandlar markpolitiska ärenden.

Alla dessa stora, viktiga rubriker innehåller initsiativ från motionsställarna - ett gediget beredningsarbete har skett både på tjänstemannanivå och bland förtroendevalda inom partistyrelsen, som har gett sitt beslutsförslag. Inom beredningsutskottet gås motionerna igenom och delegaterna har möjlighet att framföra understöd eller komma med ändringsförslag till beslutsförslaget. Utskottets slutresultat-förslag framförs under motionernas behandling i 'stora salen'. Avviker det från partistyrelsens, så genomförs en omröstning. Delegaterna kan också framföra ändringsförslag under motionernas behandling och blir de understödda, så genomförs ytterligare omröstningar.

Partiets motionsinstrument har alltid intresserat under deltagandet i c. tjugotvå partidagar (har för avsikt att kolla i partiets arkiv, för minnet räcker inte till :). Ingen motion har varit den andra lik, fastän innehållet ibland har haft likadanna beröringspunkter.

Eva S. Lassus-Paavolainen

Emina Arnautovic: En mäktig känsla

Det är en mäktig känsla att vara med på partidagen. Att börja helgen med leende och igenkännande, fortsätta med diskussion om olika sakfrågor och kanske med olika åsikter, men ändå enas under toner av Modersmålets sång är en mycket mäktig upplevelse. 


Den här gången är det dessutom ordförandeval, mitt första. Med spänning iakttar jag hur fältet rör på sig och engageras. Men ändå, mest imponerad är jag av våra kandidater. Deras dagar är fullspäckade. Resor mellan Helsingfors, Bryssel, Närpes, Jakobstad, Lovisa, Vasa eller Åbo är en vardag och de bär det med bravur. Det är sällan man kan märka tröttheten i blicken eller i deras svar på de frågor som haglar över dem båda!


Partidagen är viktig för den kommande kommunalval också. På partidagen får man vägkost om vad vi som parti vill åstadkomma efter kommunalvalet, som är så oerhört viktigt för hela bygget som kallas rikspolitik. I år speciellt blir det intressant med vår organisationsförändring och val av partiordförande!


Sedan är upp till var och en av oss att förmedla vidare den känsla av gemenskap som infinner sig vid varje partidag och ger oss lyft och inspiration!


Emina Arnautovic

Stig Kankkonen: Makt och inflytande

Makt och inflytande är två centrala begrepp i politiken. Att begreppen ofta ger negativa vibrationer är sedan en helt annan sak. Faktum är att politiker och politiska partier som inte har eller vill ha makt och inflytande ingenting har att hämta i politiken. Där gäller det ju att försöka förverkliga tankar och idéer om ett bättre samhälle. I det arbetet behöver man makt och inflytande om man vill få något gjort.

För Svenska folkpartiet är frågan om makt och inflytande intressant och något som jag tycker man borde tänka på inte minst så här i partidag- och kommunalvalstider. Viktigt är då att vi gör det så ”äckelrealistiskt” som vi bara förmår. Då måste vi, som jag ser det, fråga oss hur vi som ett litet parti kan optimera vår makt och vårt inflytande. Alltså hur vi på bästa tänkbara sätt kan bidra till att skapa ett samhälle där människan, individen, är i centrum och ett samhälle som genomsyras av frisinne, tolerans och respekt för varandra.

Väntar vi på att vår makt ska öka genom att vårt väljarstöd ökar till 10 procent eller något annat lika orealistiskt blir det en vänta på Godot, som aldrig kommer. Om vi däremot börjar planera för hur partiet, sådant det är här och nu, ska få större makt kommer vi snabbt underfund med att det måste ske via större inflytande.

Historien visar att konstruktivt inflytande över utvecklingen inte uppnås via stora muskler utan via inspirerande tankar och idéer omsatta i praktiken. Sådana tankar och idéer är inte bundna till eller beroende av väljarstöd. De är beroende av innovativa individer och miljöer och sådana har vi i Svenskfinland.

Men jag tycker att vi allt för ofta nöjer oss med att försöka övertyga varandra om vad vi vill, vilka rättigheter vi som finlandssvenskar har, hur servicestrukturerna ska se ut för att det svenska ska fungera eller hur vi glöms bort i olika sammanhang. Med tanke på vår identitet och på att förstärka den kan det säkert vara på sin plats med interna muskelövningar och nedsatta fötter. Men med tanke på verkligheten utanför partikansliet och grupprummen blir det avgörande i längden hur vi kan kommunicera det finlandssvenska till alla andra.

Därför måste vår röst höras ännu bättre och ännu klarare i de sammanhang där vägarna framåt diskuteras och planeras. På lokalplanet, på det nationella planet, i europeiska sammanhang och i globalt. Det är med att trovärdigt framföra våra idéer och våra argument som vi ska öka vårt inflytande och därmed vår makt. Idéer och argument ska vi forma och testa i våra egna kretsar, men sedan måste vi aktivt föra ut dem till andra. Det är där de ska förstås och accepteras och där de kan och ska komma till nytta.

Samtidigt som vi jobbar intensivt för att öka våra mandat i och med kommunalvalet hoppas jag därför att vi inte glömmer arbetet med hur vi ska öka vårt inflytande.

Stig Kankkonen

Eva S. Lassus-Paavolainen: Tack för inbjudan!

Ett stort TACK för inbjudan till partidagsbloggen!
Det kommer att bli riktigt intressant att kunna dela med sig som delegat om tankar, åsikter, intryck och i stort sett allt möjligt som händer runt partidagen i Karleby den 9-10 juni.
Känns som att stämningen och spänningen stiger så här fem dagar före! Partidagshandlingarna är genomlästa och det första delgatmöte hålls i morgon.

Eva S. Lassus-Paavolainen